Ett försök att vara konkret.

Sedan handledningen i fredags har jag försökt att arbeta med djup i mina teckningar. Det är svårt. Att teckna är svårt och jag märker att jag ställer höga krav på mig själv. På så vis blir det även mindre spännande. Men, jag tecknar och det är huvudsaken.

Den här gestaltningskursen går under temat konsekvenser och samtliga studenter arbetar på olika sätt. Jag har valt att teckna. Teckna smått och pilligt. I tidigare gestaltningskurser har jag haft svårigheter med att avgränsa mitt arbete - jag tänker alldeles för mycket och GÖR alldeles för litet. I och för sig anser jag att man även skapar i tankarna, men för mig har det ofta blivit för stressigt då jag tenderar att låta det praktiska skapandet slå rot de sista dagarna och det BLIR sällan som jag tänkt mig från början. Vidare fascineras jag utav politiska sakfrågor - inget fel i det, men jag tänker alldeles för stort. Den ena tanken leder till en annan och så är jag där igen. Jag får svårt att avgränsa mig då jag vill få in allt, allt, allt i ett enda projekt. Det är näst intill en omöjlighet för mig - dock anser jag att det säkerligen går, men för mig som är ovan och som dagligen inte arbetar med konst, blir det ett problem.

I denna gestaltningskurs har jag valt en motsatt metod. Jag ska arbeta och INTE tänka för mycket. Jag vill pröva på att avgränsa mig i mina tankegångar. Det som skiljer skapandet i denna gestaltning till skillnad från övriga gestaltningar är följande:

1. jag har ingen förutbestämd "föreställning" av hur mitt skapande kommer se ut i slutändan

2. jag har avgränsat mig i material (tuschpennor, akvarellfärg och papper)

3. jag fokuserar på att teckna och avsätter tid för detta varje dag

Det här nya arbetssättet eller den här nya arbetsmetoden är mitt arbete i detta projekt. Mina tidigare arbetssätt har mynnat ut i den här nya arbetsmetoden. Jag har förstått att jag har svårigheter med att avgränsa mig och att jag flertalet gånger har haft en "bild av" hur resultatet ska se ut vid deadline. Jag har strävat mot resultatet och det har inte varit bra eller fungerat för min del. Det gör mig ofukserad och jag tillåter inte det praktiska skapandet att få utrymme. Förståelsen och insikten har lett mig dit jag är idag. Konsekvensen av detta har i denna gestlatningskurs blivit att testa det motsatta - att tillåta det praktiska skapandet att "ta plats" och försöka att inte tänka så mycket. Det är jag, mina tuschpennor, min akvarellfärg och papperet som ska bli ett i denna kurs. Resultatet är inte viktigt denna gång.

/J