Såja. Reflektioner och tankar. Den gångna veckan har mestadels inneburit en hel del "workshoppande" utifrån begreppet JAG. Vår mentor/pedagog K har varit ett stort stöd under dessa dagar trots att workshopen mestadels har handlat om att arbeta självständigt. Det har varit mycket intressant att hela tiden utgå från vem man är som person och vidareutveckla sin person, sin identitet, i form av skapande. Jag har växt till mig skulle jag nog vilja påstå. Jag vet inte på vilket sätt ännu, men på något vis känner jag det. Det som jag upplever mest spännande och som ger mig en kick är att arbeta fram något utan att helt veta själva syftet med det man skapar samt vad som kämmer hända härnäst. Det väcks en nyfikenhet inom mig på något vis. Jag vill bara ta in mer, mer, mer.
Samtliga utav oss studenter hade blivit tillsagda att ta med sopor till workshopen med K. Det som skulle slängas skulle helt enkelt med till skolan och utnyttjas där. Det kunde röra sig om vad som helst, bara det var sopor. Jag hittade lite allt möjligt där hemma. Bland annat trasiga CD-skivor, en gammal filt, några tidningar, en gammal vinflaska, några konservburkar mm. Vidare fann jag lite saker i HDK:s lokaler som exempelvis gammalt kakel, kartong och en sågspånsvägg (?) med någon tag på. Dessa ting kom väl till användning under kommande dagar.
K bad oss ta med alla sopor till aulan och därefter tänka ut tio ord utifrån begreppet JAG. Jag tänkte och tänkte. Kom fram till lite olika ord som exempelvis; individ, krulligt hår och musik. När samtliga utav oss tänkt ut och nedtecknat alla orden samlades vi och lade ned orden på golvet likt ett träd. Därefter skulle vi välja ett utav de ord som låg på golvet och vidareutveckla detta i en så kallad "JAG-RUTA". Jag valde ordet musik. K sa till oss att hämta tejprullar som fanns liggandes i en hög på scenen och hitta en plats i aulan som skulle fungera som ruta. Därefter skulle vi markera rutan genom att tejpa på golvet. Min ruta fick svart tejp. Efter några minuter hade rutan försetts med två föremål (i mitt fall en telefon samt ett par solglasögon) och ytterligare två ord där jag utgått från mig själv (dans och babbel). Nästa steg var att gå runt och studera varandras olika rutor och möjligtvis hitta någon som påminde litet om en själv som person. Jag fann några stycken och drog linjer till dessa med hjälp av min svarta tejp. Vidare sa K till oss att nu arbeta utifrån vårt valda ord och vidareutveckla vår ruta med hjälp av de sopor vi tagit med oss. Det var väldigt roligt och man inspirerades mycket utav sina klasskamrater. Min första idé var att förstärka ordet MUSIK och jag fastnade där. Kanske hade jag inte behövt vara så tydlig, men det kändes på något sätt rätt just då. Min tanke var även att lyfta fram musikgenren hiphop och mina tankar kring musik som uttrycksform. Då min vardag präglas mycket av musik tvekade jag inte att arbeta utifrån detta ord. Det kändes som om det var en väldigt stor del av mig.
Personligen upplever jag musik som ett uttryckssätt för sig och där ingår även olika musikgenrer. Däribland hiphop. Emellanåt kan jag utifrån min omgivning få intrycket av att hiphop inte alltid är så accepterat alla gånger utan mer ses som en mörk sörja med ett fattigt innehåll. I mitt fall är det tvärtom. Det här var också något som jag ville lyfta fram i min ruta. Därför valde jag att klippa ut diverse musikartister med olika musikstilar och sammankoppla dessa i ett och samma konstverk. De arbetar ju med samma sak, men uttrycker sig på olika sätt inom samma genre. Det finns en cirkel som sluter dem samman. Vidare ville jag "hälsa människor välkomna" in i mitt liv, i min vardag, där musiken spelar en stor roll. Som ett förtydligande av detta valde jag att hänga upp telefonluren på väggen med sladden ikopplad i en flöjt. Flöjten förmedlar musik ut genom luren som ett tecken på att musik också är ett verbalt uttryckssätt för mig.
Workshopen avslutades med att vi i klassen fick ta del utav varandras konstverk och samtala kring dessa. Det var lite skrämmande, men samtidigt väldigt givande. Pirret i magen upphörde när man väl kom igång. Intressant var även att få diskutera kring sitt konstverk och se "jaget" i detta. Men mest givande var ändå att lyssna till mina klasskamrater och höra vad de hade att säga om min ruta samt vad som fanns i den. Vidare var det också oerhört givande att få tala om konst överhuvudtaget och inse att den kan tolkas in på så många olika sätt. Emellanåt kan det vara svårt att finna orden, men det behöver ju inte innebära att konstverket inte tilltalar en på något plan. Snarare tvärtom. Det kan gå rakt in.
Nu kurrar magen enormt mycket och jag längtar efter soppan ute i köket. Troligtvis har jag glömt besvara en del frågor, men jag får återkomma imorgon eller senare ikväll. Just nu ser jag bara mat i huvudet.
Må väl!
