Nu sitter jag här. Det är tidig morgon i Göteborg, mycket tidig morgon. Klockan är...låt se...04:05 enligt datorn på jobbet. Huden hänger som trötta traktordäck runt mina ögon. Jag längtar efter min säng hemma i lägenheten. Måste städa imorgon när jag vaknar efter nattens bravader på jobbet. Har insett att det är farligt att tänka "inatt kommer det nog bli lugnt på jobbet". Det blir ALDRIG som jag tänkt mig. Kvällen började med att jag kom till jobbet helt stirrig. Jag visste inte utifall jag hade åkt hemifrån utan att stänga av spisen. Som tur var kunde en empatisk väktare skjutsa hem mig och väl framme slängde jag mig likt Crocodile Dundee in i lägenheten för att fort ta mig en titt i köket. Spinsen var avständ. Pinsamt. Dock fick det väktaren att skratta och plötsligt var vi på väg till jobbet igen. Pust!
Natten har fortsatt i liknande stirrigt tempo. Det har varit mycket snurrigheter, men saker löser sig och i många fall leder situationer till härliga skratt. Har funderat lite på att slå mig till ro i fåtöljen med skissboken i mina händer, men är alldeles för rädd för att somna och skapa onödiga streck i min skissbok under sömn. Börjar faktiskt bli trött på allvar nu. Inte sova, inte sova. Bara tre timmar och femton minuter kvar. Keep the good work up! Eller ja...att sitta framför en dator och ordflöda, is that good enough to keep the good work up? Just nu känns det så.
Imorgon tänkte jag bege mig till skolan för att dokumentera min så kallade "jag-ruta". Har valt att utgå ifrån ordet musik. Musik är något som ständigt pulserar genom mina blodådror. Musik får mig att må bra. Vidare tror jag att det fungerar på samma sätt för flertalet andra människor. Världen skulle kännas tyst och tankspridd utan musik.
Hmm. Klockan är 04:21. Snart dags för mig att vila. Sträcka ut min stela kropp i soffan på jobbet. 04:30 är det min tur. Jag längtar. Hjärtat slår. Jag är trött.
tisdag 23 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej!
Du skriver väldigt underhållande!Jag kan känna igen mig själv i din beskrivning av "stirrighet", den drabbar även mig lite titt som tätt.
Skicka en kommentar