Sent, jag vet.

Sent, jag vet. Är väl medveten om detta. Av personliga angelägenheter har jag inte orkat att blogga föregående vecka. Ibland måste tid avsättas på rätt sätt och förra veckan orkade jag inte med "måsten", tiden gick till annat.

Men nu så, nu tänkte jag inför morgondagens redovisning sammanfatta litet utav veckan som gick. I onsdags hade jag och mina övriga gruppmedlemmar en så kallad "mini-redovisning" med Mr M. Jag var sist ut och som ovan nämnt har inte mina tankar infunnit sig på projektet de senaste två veckorna, därmed ansåg jag inte att min redovisning var något att ha och kände att de andra var väldigt tydliga med vad de arbetat med och velat få fram. De är duktiga, samtliga utav mina gruppmedlemmar och vad som är extra intressant är att vi alla valt så pass olika ingångar i våra projekt. Nåväl, jag var sist ut och plockade fram min modell med TVÅ sönderslagna bilar fastklistrade. Kändes så där. -"Segregation", började jag sakta och inte alls säkert. Jag hade svårt att tro på min idé, mina tankar kring projektet. Men Mr M och mina gruppmedlemmar trodde på mig och uppmuntrade mig och sa "det här är bra!". Plötsligt infann sig en rejäl känsla av energi och lycka. Jag kände att "jo fan, det här kan kanske gå vägen ändå!".

Dagen efter fick jag hjälp utav Annie, att fota när jag skulle tända eld på resterande två bilar nere vid Kungsladugård/Röda Sten/Klippan. Jag hade tagit med mig en kamera, alcogel, tänstickor, toalettpapper och mina två bilar. Annie fotade och gjorde ett KANONJOBB! Bilderna blev suveräna, liksom filmerna hon filmade ihop. Det hela resulterade därefter i ett hemmagjort bildspel som jag suttit och slipat på sedan dess. Imorgon får det bära eller brista. Jag är nervös. Kommer jag vara tydlig i mitt budskap? Är jag ens själv medveten om vad det är jag förmedlar? Är jag en huligan? Nej, jag ställer mig däremot kritisk till segregation och vill vända på steken lite.

Imorgon är det redovisning...känner mig som sagt nervös, ska göra mitt bästa. Försöka orka med.

/J