Lösen funnet!

Idag råkade jag ut för något mycket underligt. Total katastrof i huvudet. Kom inte ihåg mitt lösenord! Har suttit i omgångar och varit sååå nära tills jag nu ÄNTLIGEN satte det! Äntligen. Var tvungen att skriva ned det...puuuhh...så nu ska det bloggas.

Igår var jag inte på plats när det "stora momentet" inträdde sin kraft. Varje student försågs nämligen med en liten lapp med ett ord eller en mening att uppnå och leva efter under resten av dagen. Som jag har förstått det kommer vi (studenterna) att förses med nya kort dagligen. Intressant värre...

Idag stod det Gnäll på mitt kort. Jag tänkte direkt att jag inte orkade med något sådant, var på ett strålande humör efter att ha fått en glad nyhet som jag väntat länge på. Det sista jag ville göra idag var att GNÄLLA. "Fan", var det första jag tänkte på. Fan. Så redan där hade hjärnan satt igång att gnälla, så varför inte fortsätta i samma anda? Drog till med "allt är så tråkigt, jag vill hellre vara hemma", "jag har ont i huvudet", "kan någon stänga fönstret...jag är allergisk mot syre", "kan någon stänga fönstret...jag är känslig för kyla", "kan någon stänga fönstret...mina frigolithus flyger iväg", "tack S, men kaffet var inte så gott" osv. Gnälligt. Ofrivilligt. Hade jag fått välja hade jag önskat att det stod Var jävligt glad. Var liksom inte upplagd för det. Ville inte gnälla. Upplevde ett obehag bland de övriga också, känner mig osäker och trygg i en miljö där människor går runt och muttrar, är tykna och trycker ned varandra. Fy fan. Obehagligt. Hoppas det blir en bättre dag imorgon. Hoppas.