Confused.

So, today we had the 3:rd meeting at school and I got so confused after that meeting. How am I gonna get through this? I thought I had an idea, but now it's something else that has popped into my mind. Something new. My plan is no longer with me. I had a plan when I reached school today, but...hmm, now I have to replan and do things over again. What do I want? What is it that I'm looking for?

I want to build a model somehow and Mr M says I should do that. So I'm going to. But I don't know if I am going to use my place in my project. What I want is to invite teens, younger children. I want to listen to their thoughts and wishes. But I also interested in segregation. Oooh...too messy at the moment. But I'll follow Mr M's words and my classmates words aswell. I'm lucky to be around smart people at the moment...what had I done without them...probably not much.

If some of you want inspirations of amazing buildings, check this link out;

http://www.youtube.com/watch?v=Hw679ml4jfg







/J

A new comment.

Ok. So I made a comment this friday, but I was in a hurry so I did not have time to finish it.

I do have a lot on my mind about my project and it feels alright. I do have a plan, but I'm not sure that I will follow it. Probably not, but it is good to have a plan though. Anyway, as I said, I went to my spot last friday and it was a good day to make borders. I was standing there for a while at first, try to "feel" my in-between-place. I don't know if I acctually felt it, at least I tried. I was not sure HOW to make borders, but I found a stick and I used it as a tool. I almost felt like I was a part of a white, unwritten piece of paper and the stick was MY pen to make borders with. I've been thinking about that during the weekend and that thought has been the start of my plan.

So. My project USED to be one unwritten, white piece of paper, but now it is bordered with a "pencil". This is the GROUND. And there will be buildings on THAT ground. What buldings; I'm not sure of that yet. That is where the TEENS comes in. I have e-mailed two teachers at two different types of schools here in Gothenburg. I want to hear what teens have to say, what their dreams are when it comes to a youth-place-to-hang-out. I want the place to be the key between the teens and society and I want them to be a part of my work. Mr J is also a BIG part in my project. He has one thought of the place, I'm not ready to share it yet. I have to think about it a bit and meet J a few more times. He is important to me and I almost "feel" him in this work. His thoughts are in my mind. I have also tried to draw a few pics of my place and what it COULD look like. Since I have explaind earlier; I'm gonna build a smaller model of my place. Hopefully, at least, that is my plan.

SVT-PLAY.se, what a good thing. And this time I am gonna use that as a source, or as a refrence in this comment. At the time SVT-PLAY.se has a program which name is "Hemliga svenska rum" (Secret swedish rooms). The program is and shows abanoded places around Sweden, almost like an in between space, and as a viewer you'll follow a team who explore, investigate and research these places. One part is only 12 minutes long, so it is worth seeing the three parts which are on the internet at:

http://svt.se/2.110386/hemliga_svenska_rum

On the 16:th of october SVT also shows a documentary film which is called "In the white room" and the film is made by Bengt Bok. Bok has met Gunnel Wåhlstrand who paints "look alike" paintings of allready taken photos (the paintings seems amazing!). So, if you don't have plans on friday, do not miss this. I think it will be interesting.



http://svt.se/2.109829/1.1723326/i_det_vita_rummet?lid=puff_1725296&lpos=lasMer

See you tomorrow!
/J

Gränser dragna.

Under tiden pannkakor gräddas på spisen sitter jag nu och påbörjar ett tredje inlägg beträffande mitt projekt av Kungsladugård, mitt in-between-place.

I förmiddags tog jag vagnen ned till Klippan för att med hjälp av min kamera dokumentera valet av plats samt dess avgränsning av omgivande miljö. Det var en fin dag att göra detta; solen sken och jag hade gott om tid på mig och lät därmed arbetet ta den tid det fick ta för att jag skulle kunna känna mig nöjd med min markering (måste kolla till pannkakorna, redan bränt en...).

Jag valde en ganska enkel lösning vad gäller metoden för att avsätta gränser för min plats. Då min plats till största del, eller till hundra procentig del snarare, består utav en grus- och sandplätt valde jag att använda mig utav en större pinne som fanns nära till hands i ett buskage en bit längre bort. Hade till en början tänkt att använda mig utav tejp, men då platsen är relativt stor insåg jag att det skulle behövas en del tejp eller rep för att "rama in" denna. Valde därför att använda mig utav det som naturen har att erbjuda.

Det första jag reagerade på när jag kom till platsen var att "mitt" fina hjul var borttaget. Det fanns inte längre på den plats där det låg slängt sist gång jag var där. Till min förvåning upptäckte jag sedan att några byggarbetare grävt ned(!) hjulet i en gräsmatta cirka 50 m bort. Jag blev så förvånad och fundersam att jag var tvungen att ta ett kort för att dokumentera detta fruktansvärda ingrepp från världen utanför "mitt område". Kanske hade hjulet fått stå kvar OM jag satt ut mina gränser tidigare i veckan? (hmm...skulle inte tro det..)



Efter att ha funderat samt även blivit besviken över hjulets upphörande och funktion (påminner omvärlden om Kungsladugårsds tidigare syfte) var det nu dags att lämna detta bekymmer åt världen för att istället sätta igång att arbeta med gränserna. Vad jag lade märke till var att det längs platsens långsidor, för mig, redan är markerat med träribbor som följer längs hela vägen. Dock finns en "öppning" på höger långsida som för mig är tänkt som en "entré" till min ungdomsgård. Även denna plätt är markerad. Nedan följer några bilder som förtydligar detta:









Då jag nu upplever mig ha oerhörd tidspress beträffande detta inlägg väljer jag att avsluta här för idag och fortsätta imorgon när tiden inte är så pass knapp som den tyvärr utger sig för att vara just nu. Så för idag; hasta la vista och återkommer imorgon em.

/J

Soppa - gröna väggar.

Ett tips: mixa aldrig soppa i mixerbehållare. Mixa med stavmixer direkt i kastrullen. Mycket bättre, speciellt om man gör soppa på frysta gröna ärtor. Det är INTE kul med ett illgrönt kök efteråt. Man tappar liksom matlusten....på något sätt....

Har inte satt gränser idag. Tänkt på min utbildning. Behöver ordna upp den innan jag får ro till något annat.

A short summary.

This is a short summary of my latest comment on the blogg. During the meeting this wednesday I presented an idea of me using the space where the barn of the king used to be before it was burned down nearly ten years ago. As I said, during the meeting, I met this old man J, who along with other people living at Klippan is the owner of the Museum of Majorna, and I got to know him pretty well. So, when it was time for me to find a in-between-space I decided to give J a call and tell him about the project. He got really interested and told me about the barn and what had happened to it. We wnt for a walk and he showed me the space. During the walk we met one of J:s closest friends who got really interested when J told him about my project, so he went back home to get an old book about old parts and buildings in Klippan and Majorna aswell.

This book and J:s stories about the area of Klippan and the barn are very important in my project. The only thing which is left of the barn since the fire is a small, red building in front of a bigger, white house (which nowadays I think is a bakery) and I want the "leftovers" from the barn to be a part of my project. I think that I will consider to build a small model of the space and what I want to do with it. I'm thinking: history, teens and ways for the teens to be "seen".

This weekend I will try to make borders of the space and then find out more about the fire next week and also try to get some interviews with teenagers. What are they interested in?

/J

Kungsladugård.

Fredagen den 2:a oktober; tiden bara rinner iväg. Efter två koppar kaffe har jag nu piggnat till och är än en gång redo att anförtro mig åt bloggen samt delge mig utav tankarna i mitt projekt.

Inledningsvis vill jag påpeka att det här projektet känns väldigt kul. Jag har redan lärt mig mängder och tankarna sprudlar. Jag känner mig på gång till skillnad från vårterminens sista gestaltningskurs. Där var tankarna många och jag fick inte riktigt "tummen ur". Det är skönt att känna det motsatta denna gång, jag vill börja arbeta snarast.

Hursomhelst. I onsdags hade vi vårt första seminarium i gruppen. Det känns som om dessa träffar kommer bli väldigt trevliga och mysiga. Mycket skratt samt lika mycket verkstad. Vår handledare föreslog en cykelutflykt för att tillsammans studera de "in-between-spaces" som vi valt i gruppen. Förslaget togs emot med storm (upplevde jag det som) och jag hoppas att detta blir av, snarast möjligast. Det jag kunde konstatera efter seminariet var att samtliga utav oss valt väldigt olika platser att arbeta med likaså tankarna kring projektet. Någon funderade intensivt kring ett "skräcktema", en annan funderade på odling etc. Intressant! Vi har alla olika ingångar och det känns mycket givande. Vi gav respons på varandra och vår handledare kändes uppmuntrande och intresserad till tusen. Vi diskuterade gränser; hur avgränsar vi vårt område? Vad händer om en allmän och använd yta finns mellan "min plats"? Vi diskuterade och eventuella riktlinjer kom upp. Ser mycket fram emot nästa seminarium. Det händer så mycket, tankarna sätts i spinn.

Vad jag presenterade under seminariet var min plats och min eventuella idé med den. Här följer en kort resumé; I somras under en söndagspromenad längs hamnen bort till Röda Sten tar jag mig en sväng in i Klippan-området. Där finner jag plötsligt en sten med rubriken "Majorna museét" och blir nyfiken. I denna stund kliver en äldre man ut ur en lägenhet och presenterar sig som J. Han tar i hand och hälsar mig välkommen till Klippan och dess museeum. J är 80 år och är boende i området och berättar att han tillsammans med de andra hyresgästerna driver museét i ett av byggnaderna nere vid Klippan. Jag får följa med in i lägenheten och till min förvåning visar det sig att det är just denna lägenhet som är själva museét. Lägenheten är inredd i 1920-talsstil och allt där inne är av original. J berättar intensivt och hjärligt om Klippan samt gamla Majorna. Jag är uppslukad och helt plötsligt inser jag att jag suttit inne i lägenheten i över fyra timmar. Innan jag går bestämmer vi träff nästa söndag och mycket riktigt; söndagen därpå är jag där med kaffe och hallongrottor och blir sittandes med J i över tre timmar. Därefter har det bara fortsatt och idag är J en god vän till mig.



När det nu var dags att påbörja detta projekt dröjde det inte länge förrän jag begav mig ned till Klippan och ringde upp J. Vi bestämde träff vid hans nyvaxade bil och tillsammans tog vi oss en promenad i området. Jag berättade om vårt skolprojekt och han blev väldigt intresserad. Efter en stund börjar han berätta om Kungsladugård och den plats där ladugården hade stått på innan den brann ned för närmare tio årsedan. I samband med detta sammanstrålar vi med en av J:s goda vänner som även han börjar berätta om denna plats. Han blir så intresserad att han plötsligt rusar hemåt för att hämta en gammal bok som jag sedan fick låna utav honom. Boken berör gamla byggnadsminnen vid Klippan samt i Majorna och har fungerat som en utmärkt källa i mitt projekt än så länge. Nedan följer ett par bilder samt en äldre ritning över den tidigare ladugården.







Med all denna information som J och hans vän berättat för mig samt innehållet i boken beslöt jag mig för att göra något med den här platsen. Historien kring den har betytt mycket och på så sätt blir platsen än mer lockande. För mig råder en mystik kring platsen. Vad var det egentligen som hände? För mig är det på något sätt relevant att veta än mer om Kungens ladugård då jag på något sätt vill återspegla detta i mitt projekt. Vidare har tankarna fört mig till dagens tonåringar och ungdomar efter flertalet bränder vid Backa där jag själv är boende. Ungdomar vill bli sedda och lyssnade till. Vad kan man som vuxen göra? Det är viktigt att känna sig sedd, oavsett vilken ålder man befinner sig i. Jag upplever att det finns för få ungdomsgårdar i Göteborg och vill vända mitt projekt i denna riktning. Min idé har därmed rotat sig i några nyckelord som förhoppningsvis ska leda mig vidare i min tankeprocess. Dessa är följande: Historia, ungdomars önskemål samt seende. Vad berättar historien? Vad önskar ungdomar finnas tillgängligt på en ungdomsgård idag? Hur kan ungdomarnas uttryck bli synliga genom ungdomsgården?



Bilden ovan visar vad som är kvar utav ladugården efter branden. Ett rött skjul står kvar framför Älvsborgs Kungsladugårds manbyggnad och detta skjul önskar jag få en funktion i mitt projekt. Jag har vidare tänkt gestalta mitt projekt i form av en modell i 3D-format. I helgen ska jag ut och sätta upp gränserna för platsen för att sedan ge mig ut och söka ytterligare information samt ev. intervjua ungdomar (mic. och inspelningsapparat fixad). Tankarna snurrar, men ack så spännande! Nedan följer två kartbilder över min utvalda plats.





Avslutningsvis skulle jag vilja uppmärksamma er läsare på en konstnär vid namn Afsaneh Monemi. Afsaneh har sin ateljé i Majorna och hon arbetar främst med att skapa fantastiska skulpturer i keramik. Under hösten 2007 läste jag en kurs tillsammans med Afsaneh och jag blev mycket fascinerad utav hennes konst. Vidare är hon en underbar människa! Nedan följer länken till hennes hemsida:

http://www.afsanehmonemi.nu

På återseende!

/J

Termin tre; första inlägget.

Klockan är 11:09 fredagen den 25:e september 2009 och jag påbörjar nu termin 3:s första inlägg. Jag har funderat mycket kring mitt förhållande till bloggen över sommaren, vad det är som "skrämmer" mig att använda den. Jag har inte hittat ett tryggt förhållningssätt tycker jag, men samtidigt har jag mig själv att skylla för detta och nu, den här terminen tänker jag kliva in i bloggvärlden med näven upphöjd. Jag ska ge det en chans, behöver "lära känna" min blogg och världen utanför.

Inledningsvis vill jag prata litet kring en referens jag tänkt hänvisa till i detta inlägg som jag kom att fundera över igår kväll innan läggdags. Allt började med att jag upplevde det som att jag funnit mitt In-between-space och kände mig tillfreds med mitt val. Valet fick mig att leda tankarna till gatukonsten graffiti och diskussioner om graffiti som konstform. När jag läste Samtidskonsten som läromedel fick jag under en föreläsning reda på att det inom Göteborgs kommun inte längre finns någon laglig klottervägg. Däremot finns det en mur i Mölndals kommun, inte långt från Kvarnbyn, att utföra sina konstverk på. Graffiti kan man då tyckas anse som en olaglig handling. Men finns det laglig graffiti? För ett par år sedan visade en nära vän till mig en sida på internet där ett gäng konstnärer (?) i Berlin kastade upp små lampor med ett magnetfäste på baksidan längs väggar som i sin tur skapade ett mönster. Riktigt fiffigt och oerhört vackert i mörker. Jag sökte på Light graffiti, men fann något helt annat! Jag hänvisar till två länkar som jag rekommenderar er att kika in på:

http://abduzeedo.com/awesome-light-graffiti-pictures

http://www.youtube.com/watch?v=MZf2W3S7gV0&feature=related

Vad jag förstår kan man skapa konstverk på ett sådant här sätt med en lång exponeringstid. Rätta mig om jag har fel. Det är skickligt gjort i alla fall och dessutom en laglig företeelse. Charmigt!

Vidare under veckan som gått har jag, som ovan nämnt, funderat över ett In-between-space och nu äntligen funnit ett. Platsen eller området ligger strax i närheten av Klippans gamla bostäder och har en intressant historia bakom sig. Jag har goda kontakter med ett par äldre människor boendes nere vid Klippan som berättat om platsen samt försett mig med givande litteratur. Jag berättade om mitt projekt och jag måste säga att samtliga av de gamla gubbarna blev mycket intresserade och har själva en önskan om vad de önskar hända med platsen. Sedan har vi nog inte riktigt samma tankegång samt framtida idé om platsen, men det gör inget. Nedan följer ett par bilder.





Vidare har veckan varit väldigt givande på flertalet olika vis. Jag har lärt mig mycket och veckans innehåll har bidragit till en ökad nyfikenhet kring för mig tidigare främmande konstnärer och även över Göteborg som stad efter gårdagens föreläsning med etnologen Joakim Forsemalm. Det är intressant med språket som en maktkälla där sättet att tala "vinner poäng och anhängare". Jag tänker på retoriken och den språkliga processen vilken kan leda till helt andra riktningar än vad som från början var tänkt. Under min första ämnesinriktning, Svenska som andraspråk, var detta ett återkommande faktum och jag blev ständigt påmind om vilken makt språket har. Det ligger någonting i det där. Det tror jag. Absolut.





Nu ska jag försöka hinna med att införskaffa en dammsugare innan dagens föreläsning med en gästföreläsare från Japan som kommer att föreläsa om In-between-spaces. Minns dessvärre inte föreläsarens namn, men återkommer med det.

/J