Tomt reflektionsark?

Jaha. Nattjobb igen. Nu har jag tid att återvända till förra veckans reflektion som jag så här i efterhand upplever ganska tom och intetsägande. Vad fick jag sagt egentligen? Endast ett tomt ark som ligger uppe ju. Nämner ju mestadels att jag är hungrig. Typ. Nåväl, ett nytt försök!

Liksom mina övriga klasskamrater har även jag blivit tilldelad några frågor att fundera ytterligare över vad gäller reflektioner kring veckan som gick (alltså förrförra veckan). Sammanfattningsvis upplever jag det som om processarbetet med "jag-rutan" bidragit till en ökad kännedom om mig själv som individ samtidigt som jag tilldelats ökad kunskap om hur jag fungerar och kan skapa något tillsammans med andra människor i min omgivning (oooh, lång mening!). Det var en väldigt givande vecka på många sätt. En resa in i mig själv och att samtidigt kunna stå "utanför" sig själv och samtala om vad jag producerat med hjälp av...sopor och vilja/glädje/fantasi. Hurra!

Jag tror att det är viktigt att lära sig arbeta utan att hela tiden känna till syftet i förväg. Jag tror att saker och ting lättare i efterhand kan ses som en process i en sådan situation. Vidare kan syftet vara diffust, inte helt "solklart". Det är lite som att tänja på gränser inom sig själv, att våga, att utmana. Att våga skapa utan att veta målet. Jag gillar det. Det blir en process och jag ser lättare utvecklingen då. Jag lär mig mycket på det viset. Så även i denna workshop med K som handledare.

Jag tycker även att det är intressant att arbeta i grupp och att alla ges möjligheten att få ta del utav varandras verk. Dels lär man känna varandra och förstår att vi alla tolkar in konstverk på olika sätt. Det är intressant att lyssna till dessa tolkningar samtidigt som man personligen då även vidgar sin egen syn. Jag gör det i alla fall. Att få samarbeta och få ta del utav varandra tror jag är väldigt viktigt på grund av att man både lär utav sig själv och andra. Vidare kanske man även vidgar synen på sina egna konstverk och får en annan bild av verket genom att vara lyhörd inför omvärlden och sin närmsta omgivning. Jag tror att det är så.

En sådan här workshop kräver säkerligen struktur och planering, men jag tror även att det är viktigt att inte låsa sig för mycket. Kanske kan man i undervisningen använda sig utav olika delar i workshopen och koppla samman delarna vid diverse tillfällen? Troligtvis är det kanske trevligast med heldagar, men om inte möjligheten finns tror jag inte att man ska dra sig för att använda delar utifrån vad vi själva lärt oss från den förrförra veckans bravader. Jag upplever att den workshopen gav oerhört mycket och jag har VÄXT inombords. Det gör jag hela tiden känns det som och det vill jag även att mina elever ska känna att de gör. Därmed kommer jag vilja använda mig utav denna workshop i framtiden. Kanske även på min praktik? Vad vet jag?

Nu nästa inlägg...tjo!